Tekniska framsteg är som en yxa i händerna på en kriminell galning.
Fan värdelöst att dom har ändrat blogg.se
"Knarka inte för all del ungommar , det är livsfarligt!
Klart som fan det inte är det, jag hade ju bara oflyt det fattar ju vem som helst."
Klart som fan det inte är det, jag hade ju bara oflyt det fattar ju vem som helst."
- Magnus Betnér
Hur berättar man för någon vad man vill och vart man vill när alla är emot det?
Alla ska ju dö ändå, så det spelar väl ingen roll hur och om livet kan bli lite roligare
tills dess så är väl det bara bra.
You were born an original. Don't die as a copy.
Försöker att inte tänka så mycket på det.Försöker att släppa dig helt.
Skriver aldrig med dig mer, för att du ska få tänka på annat, på andra.
Men du skriver, alltid dom där små sakerna som gör att jag minns allt såväl.
Jag minns varenda detalj, allt som hände den helgen.Då allt förändrades.
Vet inte om det var bra.Men jag antar det.Jag fick reda på sanningen.
Du bad mig så mycket, gråtandes på knä med blodiga armar. Jag försöker
verkligen glömma det.Glömma hur du skärde dig framför ögonen på mig.
Men det går inte, jag har ångest på kvällarna, somnar inte på nätterna.
Har alltid en bild av dig i huvudet, du tar för mycket plats.Jag kan inte andas längre.
Och snälla du är allt jag behöver just nu.Så gör ett val, låt mig gå vidare och skriv inte
så att du river upp gamla sår, eller så försöker vi igen.
Välj, det är ditt liv och ditt val. Så välj nu, för jag orkar inte vänta längre.
Never forget that on any day, you could step out the front door, and your whole life could change forever.
Jag sårar dom jag älskar hela tiden och det är så jävla värdelöst så det finns inte.
Jag är så värdelös så det finns inte.Önskar att jag bara kunde ändra på mig
och uppskatta er och det ni gör för det gör jag verkligen, innerst inne.
Jag får bara inte fram det när jag är med er eller när jag pratar med er.
Jag kanske inte har hundra vänner men jag har mina närmaste, dom jag bryr mig om.
Jag har min familj och man kan inte tänka sig någon bättre familj än min.
Vi har det jobbigt nu jag vet, men det skulle aldrig komma en tid då vi inte ställer upp
för varandra för oavsett vad så skulle dom stå bakom mig.Hur dumma val jag än
skulle ha gjort i mitt liv.Det är helt otroligt att ni fortfarande bryr er och kämpar för mitt
välmående trots att jag gång på gång sårar er.Jag vet att jag gör fel, hela tiden.
Och att jag aldrig lär mig av dom, att jag gör dom gång på gång.Och att ni stannar kvar
varje gång är helt otroligt.Jag är verkligen inte värd er och mitt liv. Och därför finns det inte
ord för hur tacksam jag är att jag har er och mitt liv.Så många gånger jag lovat er att allting
ska bli bättre, att jag ska kämpa.Inte för att jag har menat det utan för att jag inte velat se er
ledsna eller oroliga.Jag säger inte att jag kommer att ge upp, för det finns ingen chans att jag gör.
Jag ska fortsätta kämpa som aldrig förr både för eran och min skull men det kommer att ta tid.
Jag kommer att såra er gång på gång innan jag kommer tillbaka.Och snälla vänta på mig.
Ni får inte gå någonstans för jag behöver er verkligen mer än någonsin.Men just nu, vore
det bäst om ni bara tog ett steg tillbaka och väntar på mig.Det är egentligen inte det jag vill
men det blir bäst så för alla.Men ni får inte glömma att komma tillbaka sen.
Ni måste lova att komma tillbaka när denna mardröm är över, för jag behöver er när jag kommer tillbaka.
Och jag lovar er om jag kunde skulle jag ge er allt i hela världen.
För ni är det bästa jag har, så snälla gå ingenstans.Vänta på mig, för jag kommer komma tillbaka.
Tack för att ni finns.
The minute you start caring about what other people think, is the minute you stop being yourself.
tack för att ni tålmodigt väntar på att jag ska komma tillbaka.
Och tro mig, jag kommer komma tillbaka bara jag får reda ut hur saker och ting blir först.
Men antingen kommer det här bli en hästblogg eller så blir det en make up blogg!
Hoppas ni stannar och väntar på mig! I'll be back!
